Hejsan.Blev så glad när pappa kom med dessa vantar till mig.
Tankar sattes igång och många minnen dök upp.
Minns så väl när jag var liten och skulle åka skidor....ett par röda träskidor av märket "Edsbyn" hade jag och givetvis ett par äkta pjäxor, tror att de var blå.
Bindningarna på skidorna var inte att leka med, så svåra att låsa fast pjäxorna i att man alltid behövde hjälp, och det behövdes ofta.....
Det var inte många meter man kunde åka innan fötterna släppte från skidorna.
Då stod man där och ropade på hjälp........och det var då som min älskade pappa alltid kom till undsättning.
Tog av sig sina lovikka, böjde sig ner och knäppte fast bindningarna igen!
Nu kan du åka igen, lilla vän.......
Med ett tålamod så stort som bara en förälder kan ha.
Vantarna ska jag nu använda och tänka tillbaka på härliga dagar när man var liten och det största problemet man hade var att skidorna inte ville sitta fast på fötterna!
Ha det gott,
Kram Anneli.
11 kommentarer:
Hallå igen Annelie!
Visst sitter det mycke nostalgi i ett par Lovikavantar, det var de dom och ett par fula röda i fodrade galontyg som jag hade som barn, (hahhaa). Men Lovikavantarna älskar jag än i dag, tyvärr har jag inte sett några i stan där jag bor för då hade jag köpt dom bums.
Ha en fortsatt härlig 3:eadvents vecka. Julekramar Cin
Jag minns dom där skidorna som hela tiden hoppade av och alla vantar och halsdukar och snö innanför jackkragen, då var det bra med en tålmodig förälder.
Kram
Hej!!
Underbara vantar! Så mysigt att tänka tilbaka också =) Angående Horla så har jag int lyckats komma dit en ända gång i år =( Men desto fler saker har fått komma hem hit via svärmor, bra att ha henne ;-) I går kom det en kista som mellan killen skall ha som förvaring och bord på sitt rum. Sen har det kommit en och annan lampa och våg också. Fick du med något hem i går???
Må så gott nu!
Kramar Malin
åh vilka minne jag får...Massa snö och kalla fingrar och tår...Kram
oj, nostalgi. Hade också röda Edsbyn, men det var min morfar som tog med mig i spåret och på långa färder i storskogen.
Dessa bindningar pratade vi faktiskt om idag. För jag fick ett sånt minne om en skolresa med skidåkning som "slutade i tragedi" för mig, för bindningen gick av. Såna minnen. Det måste ha varit 1965-66..så länge sen.
*suck* vad tiden går.
kram elsamarianne
Åhh vilka fina vantar, och åhhh vilka härliga minnen! Jag hade också Edsbyn-skidor och det hände ofta att vi åkte skidor på idrottslektionerna i skolan. Man hade varm choklad och ostmacka med sig och kunde vara ute hur länge som helst! Minns att jag bröt av skidspetsen en gång och att jag var otröstlig... Men så fick jag nya skidor i julklapp av min farmor och farfar, vilken lycka!
Må så gott idag!
/Anna-Karin
Så fint du skriver om dina minnen från dina skidturer och pappas Lovikavantar!
Ha det så bra!
Känner igen varje ord du skriver! Mössan åkte ner över ögonen och så kliade det. Matsäcken var varm choklad, limp macka med prickig korv och så förstås apelsin!!
Tack för en härlig nostalgitripp:)
KRAM Helena
Ville bara titta förbi o lämna en vinterkram! Kram petra
Hej vännen!
Vilka härliga minnen du delar med dig, jag förstår att dom vantarna har stor betydelse för dig.....
Hoppas att du får njuta av en fin o stämningsfull adventshelg!
Julkramar Therese
Usch för dessa trista sjukdomar som finns...Varma tack och massa kramar till din helg..kram Susanne
Skicka en kommentar