söndag 22 april 2012

Berättelsen fortsätter om Villa Stella Maris och de Franska damerna................

Hejsan.

 

 I ett brev från 1946 till min mamma skriver de Franska systrarna att de håller på att sy dockkläder åt  de sjuka barnen på  Apelvikens sanatorium.De går dit nästan varje dag och besöker 7 st. små franska barn.Nunnan Agnes snickrar ihop en docksäng och målar vackert ljusgrön.På salen ligger 32 barn, sjuka i olika stadier av TBC.

Det minsta lilla barnet , fransyska,är bara 4 år (tror man). Hon grävdes fram ur ruinerna i ett sönderbombat hus i Paris! Föräldrarna omkom. Flickan är överläkarens och sköterskornas älskling och hon har de vackraste ögon man kan tänka sig, två stora strålande stjärnor! De tycker hon är mycket intelligent och därtill lydig.

En annan liten flicka ville inte ta sin medicin, då gav vi henne en docka och lovade en överraskning till dockan om hon snällt tog sin medicin. Det är till hennes docka vi syr kläder nu och flickan är nu mycket duktig med medicinerna.

 

De stackars små barnen tycker naturligtvis att tiden blir lång, ligga på rygg i gips, inte kunna arbeta, inget har de att läsa, ingen att tala med, ty ingen av sköterskorna talar Franska! Då vi kommer viftar alla de små med sina händer, det är värmande om hjärtat att se deras glädje och tacksamhet.

En del franska barn reste hem förra veckan, tänk vad de ska berätta om vårt underbara Sverige, där de fick choklad och t.o.m gräddbakelse!

Vi glädjer oss åt att få se de tindrande barnaögon inför en tänd julgran. Något dylikt har de ju inte i Frankrike, så det existerar bara för de i sagorna . Vad ska de månne säga att jultomten fått deras adress hit till sanatoriet?

 

Tänk att den där gamla dockan med sitt vackra porslisansikte har en historia, vill minnas att även jag fick leka med henne när jag var liten............................nu finns hon här hos mig. Även 10 st. gamla brev med flera små intressanta historier nedtecknade, som nu denna om de små sjuka franska barnen!

Hoppas jag inte tröttat ut er nu, men känner att jag så gärna vill dela med mig av denna fantastiska skatt och gåva!

Måste nog forska lite mer  om systrarna och kanske även om vilka patienterna var..................


Tack för er tid, stor kram Anneli

 


.

 

6 kommentarer:

Här är gudagott att vara ! sa...

Jag är alldeles fascinerad av denna historia ! - Och vilket vackert sätt uttrycker sej i breven.
Och vad hände med barnen ?? Många av dom lever förhoppningsvis i dag...Kommer dom i håg när dom låg på sanatoriet. - Äppelvikens sanatorium, ligger(låg) det i närheten av där du bor? Du borde kontakta en journalist som kan hjälpa dej att gå vidare med detta...Och kanske blir det en bok så småningom :)!
Kram finaste du och grattis i efterskott på namnsdagen !
Anneli ♥

Elsa och Helena sa...

Så fascinerande och samtidigt lite sorgligt. Hoppas det gick bra för de små franska barnen. Tack för intressant läsning.

KRAM Helena

Vardag och flärd sa...

Ja, det är en skatt du har! Hoppas u får reda på hur det gick för barnen.
Kram Eva

Fröken Grön sa...

Ibland är verkligheten långt mer fascinerande än dikten; vilken fantastisk historia du har hittat!
Du borde nästan skriva en bok!
Hoppas du får en fin start på veckan som kommer.
Kram från Skåne!
/Anna-Karin

Norr om Köpenhamn sa...

Vilken skatt du sitter på där. Måste vara fantastiskt att få tyda, läsa och bara få tumma lite på breven :o)

Vårkramar från mig
Ulrika

Clara Malvina sa...

Hejsan!

Hamnade på eran hemsida när jag sökte lite på blocket! Jättefina möbler ni har, verkligen! Och vilken inspiration man får!

Önskar dig en fin kväll.
Kram Clara